Oj va tiden går fort
Nu var det evigheters evigheter sen jag skrev senast.
Men tiden bara springer iväg och timmarna räcker inte till för allt jag vill hinna göra. Barnen, hemmet och skolan tar ALL min tid.
Här hemma flyter det på bra. Felicia har kommit in i familjen på ett jätte bra sätt. och vi börjar så smått vänja oss vid att vara 6 personer i familjen. Hennes rum är helt klart och hon verkar minsann trivas riktigt bra.
Nu är äntligen alla utredningar från socialen i Söderköping också klara. Och alla ersättningar ochså skit är också uppstyrt. Känns så skönt att kunna lägga allt sånt bakom sig nu och bara se framåt, nu är Felicia en del av vår familj och så ska det fortsätta i många, många år till!
På renoveringsfronten har vi äntligen fått lite ny energi, så nu är trappen upp till övervåningen äntligen färdigmålad. Tog ju bara i så där ett år. Men bättre sent en aldrig. Sen har vi även målat om i köket så nuär det grått och fint där inne också. Lite små fix kvar men det störtsta jobbet är gjort.
Sen kors i taken har vi äntligen satt upp takbelysning i storarummet och matsalen, det var ju inte en dag för sent. Så nu kan vi ha middagsgäster som till och med ser vad dom stoppar i munnen. Frågan är om det är bra eller dåligt med tanke på min matlagning... haha nåväl allt här äts på egen risk! :-)
Kidsen jag vad har hänt med dom, jo Ludwig ramlade ner från klätterställningen på dagis förra veckan och landade på ryggen. Ett fall på strax över två meter rakt ner i den frusna backen, är inte jätte bra. Det slutade med ambulans färd från dagis till US där jag och Frans mötte upp honom. hans kontaktperson från dagis åkte med i ambulansen.
Väl på sjukhus så kontaterades att han hade haft jätte tur som bara skadat svanskotan, hade han landat på nacken så vill jag inte ens tänka på av som hade kunnat hända usch och fy.
De samtalet från dagis var det värsta jag varit med om och för att inte tala om väntan utanför akutmottagningen på US innan ambulansen kom, usch ryser så fort jag bara tänker på det.
I skolan går det över förväntan för mig måste jag säga. Ligger helt i fas och har inte kuggat på något än så länge, vilket känns så skönt. hela första terminen är klar och nu läser vi SO. mycket roligare än höstens didaktiska kurser. Dock innebär SO ämnets kurser en hel del grupparbeten, vilket jag inte är så jätte förtjust i men bara att göra det bästa av saken.
Åh så länge man gör arbetena med rätt personer så blir det bra. MIna kurskamrater är fantastiska ochjag tror de är den största anledningen till att jag trivs så himla bra. Ni vet vilka ni är tjejer! :-)
Nej nu har jag smitit tillräckligt lkänge från böcker så nu är det dags att återgå till grupparbetet om Alvastra kloster.
Har det toppen ute i vinter Sverige! :-)
